Idag "upptäckte" jag skolans klotterplank. Där finns det tankar om det mesta. Rätt smarta, men också några långsökta tankar - men väldigt intressant läsning.
I alla fall så fastnade jag för ett inlägg från en tjej i 3:an. Hon skrev om mode, att hon inte förstod sig på det. Hennes åsikter om det väckte mina tankebanor litet.

Visst är mode lite kul - att inspireras av. En grej jag tycker är sjuk är hur människor kan se modet som olika måsten - och framför allt följa dem. Det finns "regler" på vad som är inne och inte, vad man ska ha och inte ha. Jaha, tänker jag då. Jag har hört några gånger då man köper t.ex. vissa kläder - inte för att man gillar dem, utan för att det är  m o d e . Jaha, tänker jag igen. Varför kan man inte klä sig som man vill?

Är det för det första inte rätt tråkigt att människor följer modet så väldigt grundligt, i stället för att slänga på sig de dem vill och bara trivas fullt ut i sin utstyrsel?
För det andra: om alla ska se likadana ut, hur roligt skulle det vara?

Nej, det hela med mode borde tas med en nypa salt i stället. Det kan vara något man insprireras av, eftersom insperation är nyttigt på många sätt. Men det viktigaste är nog att klä sig i det man trivs i.

Såklart finns det undantag, t.ex. de som inspireras av modet och då klär sig vad vissa skulle kalla "moderiktigt" - utan att ha det som "regler". Det är inget fel med det. Det är samma sak jag vill komma fram till.
Jag vill också gärna tillägga att jag inte tycker synd om människor som följer modet grundligare än landets lagar, det är deras egna val och jag bannar dem inte. Det jag tycker är synd (och framförallt tråkigt) är själva faktumet det finns människor som inte har på sig det de vill, bara för att det inte är mode.

Sammanfattningsvis och det jag vill komma fram till är att mode (som sagt) ska inspirera - inte följas.