Tidigare idag tänkte jag tillbaka på en diskussion som min gamla klass hade i 9:an. Några tjejer i klassen påstod "killar är så ytliga" och att "killar är ytligare än tjejer". Va?! tänkte (och tänker) jag då. Detta lilla, ska vi kalla det, fenomen är ju vanligt bland andra tjejer (och killar om tjejer) också.
Hur kan man för det första dra alla killar i hela världen över en och samma linje? Är det någon sorts form av kollektiv utmärkelse som alla utav det manliga könet får?: "De är ytliga". 
För det andra: finns det inte ytliga tjejer också - eller är det bara killar som är ytliga? Just det. Hur många gånger har man inte hört flickor prata om hur snygg Johnny Depp, 50 Cent, Jake Gyllenhaal, Brad Pitt m.fl. är? Många gånger. "Men det är inte samma sak", påstår vissa tjejer då, "bara för att vi tycker att X är snygg, så betyder det inte att alla killar måste se ut som honom". Men hallå!? Bara för att en kille tycker att någon kändis är snygg så betyder ju inte det att alla tjejer måste se ut som t.ex. Carmen Elektra. Det är samma sak.
För det tredje: "alla tjejer måste vara blond, lång, smal och ha stora bröst". Hur sant är det på en skala? Det kan ni nog räkna ut själv -  n o l l .  Precis som alla vi tjejer tycker om olika sorters killar, så tycker killar om olika sorters tjejer. Smaken är som baken, brukar man ju säga.
För det fjärde så är det insidan som räknas i längden. Det låter klyshigt, men det är så sant det kan vara.

Jag tror snarare att det är tjejerna i fråga som har tagit fram dessa s.k. kraven på hur vi ska vara. Hur "killar kräver att tjejer ska vara" dvs. Den ömma tån tillhör nog, i slutänden, tjejerna (som har dessa påståenden) själva. De känner sig inte tillräckligt snygga, duktiga eller smarta nog. Det finns ju också de av manligt kön som känner såhär - för vi alla är inget mer än människor.
Såklart finns det ytliga killar, likaså ytliga tjejer, vilket inte går att förneka. Men man kan ju fråga sig då om de människorna är något att lägga ned sin tid på. Antagligen inte. Tänk att det är de som går miste om något, inte vi.

Så var istället nöjd med dig själv, för din egen skull. Ta verkligen åt dig av komplimanger du får, beröm dig själv, unna dig saker, tyck att du är snygg och tänk inte för mycket på småsaker som kan göra dig deppig.
Förutom att du mår bättre finns det fler positiva saker med att utveckla din självkänsla:
* Du uppfattas gladare av andra och du blir gladare
* Du har mindre (eller inga) krav på dig själv
* Du lever livet fullt ut
* Att älska sig själv är attraktivt
* Du blir med självständig
* Du accepterar dina fel
m.m.

---

För övrigt så var jag in till min farfar idag. Jag blev väldigt paff när jag hörde Kent's Columbus inne i köket - men det var radion som var på.