Igår var jag till min doktor i Köping. Där fick jag rätt så goda besked, jag är kommit långt i behandlingen. Det har gått väldigt snabbt tydligen och det låter som att det hela med att åka till Köping börjar lida mot sitt slut. Jag hoppas på det, i alla fall att medicinerna försvinner. Jag är less på mediciner, fiskleverolje-tabletter och på att oroa sig över sina värden i kroppen!
Fick lite nya mediciner i samlingen igår också, och några försvann. Nu ska jag käka några jäkla vitaminer också, som ser ut som marsvinsbajs. Marsvinsbajs är ju inte det trevligaste att stoppa i sig till frukosten varje morgon.

På vägen hem från Köping, när vi åkt förbi Västerås, tog vi in på någon liten sketen vägkrog. Där tog jag en kebabtallrik, med goda strips, okej kött, trist vitlökssås och skrumpna såna-där-kryddor. När jag tuggade på ett strips så hörde jag ett "Titta där!"
Jag lydde och fick se till min förvåning Mats från "I en annan del av Köping" stå och äta korv. Det var oerhört ballt, må jag säga!

Ni kanske tycker att jag var elak med det som skrevs längst upp, men det är en rätt trist sanning. Nejmen, lite fler kommentarer och uppskattning skulle långt ifrån skada - annars lägger jag ner det här.